Hur det blev som det blev..

Hade någon sagt till mig för 3-årsen så hade jag nog aldrig trott att jag skulle gå ut hela 3år på hantverksprogrammet.. Hade någon sagt att jag ens skulle gå den linjen när jag gjorde mitt gymnasieval hade jag skrattat och frågat om personen varit dum i hela huvudet..
 
Jag började faktiskt på IV.. individuellaprogrammet.. Ett mellan program för elever som inte gått ut grundskolan med 100% godkända betyg, jag saknade betyg i matte och kom därför inte in på något av programmen jag söka på gymnsiet.. Skolan tyckte dock att jag kunde få börja på ett riktigt gymnasieprogram då resten av mina betyg var bra, mer än bra skulle jag säga... Jag fick då komma till hantverksprogrammet - guldsmed... Som jag vantrivdes! riktigt, riktgit hatade att vara här, hatade lärarna, hatade det mesta som hade med denna skola att göra och ville bara härifrån så fort som möjligt.. Men 1a året gick och jag började i 2an... I tvåan fick jag nog och började leta upp andra program för att byta och komma härifrån, hittade ett program men efter mycket om och men så blev det inte värt att byta då det blev för många år på gymnasiet enligt mig, som är ganska skoltrött och bara ville få slut på detta... Så jag blev kvar... började mitt sista år, det är väl inte förens nu jag accepterat att det är här jag går och det är detta det blir. jag vill inte bli guldsmed, inte alls, kanske designer eller hålla det på en hobby nivå men inte mer än så. Sista året har gått fort och det har flytit på, jag har inte längre det här hatet längre, vet inte om det är för att jag vet att det snart är slut, eller för att jag bara insett att det sket sig och det är bara acceptera att det blev som det blev, ja, jag vet inte jag har inget bra svar på varför det är bättre nu. Så tar man nu studenten om typ 3 vecko, vilken grej och vilken resa. Även mina lärare som jag haft under dessa 3 år säger det, folk i min omgivning säger det. Jag är egentligen inget ''problembarn'' i skolan, har väl egentligen aldrig varit heller, dock har det varit en jävla massa problem, under typ hela skolgången.. Lärarna här säger bara att det var ett helvetes jävla problem med mig hela tiden. Hahah ja, när jag börjde här så hade jag ju från början bestämt mig för att det skulle bli ett helvete, det är jag ärligt med nu. Jag sa till mig själv att det skulle bli ett rent helvete för dom att ha mig här haha ja, jag misslyckades inte riktigt.. Som det flesta lärare säger om mig i början '' vad ska vi göra med henne?'' Men det är bra nu, den tiden är över, jag förvånar alltid människor, det är tydligen min grej, folk verkar tro att det bara är så att jag är grymt negativ och blir bättre, men så är det inte.. Jag är jävligt positiv men blir sämre under vissa perioder när det blir stora, stora problem för mig som aldrig löser sig.. Kan ju säga att detta stora problem som varit har varit min matten, har haft stor problem med den under hela min skol gång.. Jag blev inte klar med min matte förens 2a året på gymnasiet, ett par år efter alla andra, jag pluggade alltså upp hela min skolgång kan man säga, jag började med att plugga upp all matte från grundskolan och tentade bara av A kursen på gymnasiet och hade den turen att jag faktiskt klarade båda proven och fick godkänt i matte A kursen... DEN LÄTTNADEN! fatta den känslan, att ha bråkat med det där i flera års tid och på ett år så försvann problemet helt.. Den känslan alltså!
 
Gav er en liten inblick på hur det kom sig att jag ens hamnat här där jag är idag, på hur den resan under dessa tre år varit... och nu säger jag det igen, det jag lovade mig själv att aldrig säga... 3 år går fort!
 
Denna gjorde jag i början av ettan... detta är en sågövning...
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0